Magisk morgon

.
Tidig morgon. Solen har precis gått över trädtopparna. Hela världen speglas i en vattendroppe.

Allt är täckt av blöt dagg. Bilden ovan är upp-och-nervänd, för att man ska se världen rättvänd, för den speglas upp-och-ner- i droppen. Bilderna nedan är rättvända.

En tvåbandad getingfluga tar för sig: "Åh en tallrik med morgondagg, mycket godare än en tallrik med havregrynsgröt!" tror jag den säger. Tror inte ni?

När regnet inte faller ...

...besöks prästkragarna av många gäster. Den gräsgröna guldbaggen är bara en av många.

När regnet faller ner...

... går jag ut och fotar en prästkrage...

... och tar ett självporträtt på en gång

när fotografen = jag

speglar mig i en vattendroppe i präskragens mitt

Den randige

.

... som också är den prickige.

Allt handlar om vilken sida man ser det hela från.

Den randige med prickar heter strimlus och blomman är kummin.

Julias hemlighet

.
... ja, den har hon inte för avsikt att yppa för mig.

Hon står stilla i det höga gräset, avvaktande, och tittar stint på mig. Vart är jag på väg? Sedan springer hon vidare.

Det är första gången jag ser henne, sedan jag skrev mitt sista inlägg här om henne, då när hon hade sin enorma mage. Den är givetvis inte kvar. Nu ligger den (eller snarare "de") som utspridda hemligheter i det höga gräset. Här, eller någon annan stans. Jag har inte den blekaste aning om var de är!

Kanske stöter jag på dem (eller en av dem snarare) när jag fladdrar efter någon fjäril med min kamera. Två eller tre är de säkert.

Kanske snuddar jag vid dem, utan att veta om det. Ett tryckande rådjurskid ser man inte om man så går rakt över det! Om man inte har en himla tur.

Jag kan inte begripa hur någonting så sött kan vara så osynligt.

Fast tur är väl det, annars skulle de små gobitarna snabbt vara uppätna. Naturen är full av hungriga läckergomar.

Den söta humlebaggen - kort stilstudie

.

Alldeles nykläckt, med ungdomens hela fräschör :-D

När maskrosens solar lyser...

.

Doftande lysande solar i försommardagarnas sköna luft

man blir glad

av alla dessa extra solar som

friskostligt lyser på marken

Inte bara jag blir glad. Allsköns småkryp tar för sig

av denna outtömliga källa

till pollen, kraft, hopp och glädje.

Här är ett litet axplock bara,

av vad jag funnit

i de generösa solgula rosorna

Humlor och bin tar för sig. De små vårtbitarungarna vilar mjukt i maten.

Skalbaggar av olika sorter smörjer kråset.

Liksom allehanda vackra och färggranna steklar.

De milda blomflugorna leker stickiga steklar de också, allt för att se farliga ut.

Och en och annan fjäril hittar hit.

Snigeln (spräcklig lundsnäcka) tar större tuggor.

De små myrorna kryper runt överallt där det kan vankar godis.

Och en tvestjärt sällar sig till gänget.

Den bredkantade bärfisen får representera skinnbaggarna.

...och när dess solar går i moln

.

Temat är evighetslångt. Jag slutar här.

Storebror ser dig...

.
.

Fniss ...

.

Att vara flugdomptör

.
Till Ingegerd! Som undrar hur jag gör för att fota flugor på så nära håll.
.
Jag gillar flugor. Flugor gillar mig.
Så här går det till när jag ska fota en fluga.
.

Flugan som kom på inkallning, är en blomfluga med namn Volucella pellucens.

Fönsterblomfluga på svenska. En stor, lättigenkännlig fluga med tydligt vitt band mitt på kroppen. Återfinns ofta i blommor, stör inte människor i hus, kök, eller mat.
.

.