torsdag 31 maj 2012

Frimärken

Jag har en vän som samlar frimärken. Vilka fantastiska konstverk de är!!! Speciellt charmiga just som frimärken dessutom. Hade jag de här, skulle jag rama i dem och ha på väggen!

De i 4-pack är väl kanske lite för små som tavlor, med de lite större kartorna med fler frimärken, och extra "dekor" dessutom, är verkligen utomordentligt vackra.







fredag 4 maj 2012

En drömlikt vacker vårmorgon...

Varsågod och sitt på bänken och njut ...

Denna bild bör ses i stort format, så klicka på bilden!

Vaddå? Är det något som inte stämmer? Aah, det var ju bara en dröm. Tur jag hade kameran med mig i drömmen!



Tralla-la-la...

Fundera lite till

innan jag ger facit

för visst, det är inte riktigt en dröm såklart

även om morgonen var drömlikt vacker

Bilden är vänd upp-och-ner, och det är speglingen i vattnet som ni ser.

Lite mer rättvänt, simmar gräsänderna omkring så här.



Platsen är Svartsjöparken, och anledningen till att jag är där, vid parkens damm, är en salamanderinventering som jag får vara med på. Mälaröarnas Naturskyddsföreing inventerar salamandrarna för 12:te året i rad!

I fångsten såg det ut bland annat så här.


Den stora gulbrämade dykaren är ju bara för härlig!


Inga större salamandrar än i år. Denna dag bjöd enbaret på den mindre salamandern, och bara hanar. De är ståtliga i sin drakdräkt, men ännu inte fullt utfärgade på magen för lek. (de är inte heller svarta på som mina foton)



Givetvis ska de mätas. Vilket alla inte alltid är med på. Denna bestämde sig för att gå någon annan stans.


Men si Nä! Inte förrän mätningen är klar.


- Måste jag? Ja, tyvärr, vänd dig om ordentligt nu.


- Ja ja, okej då, bara jag får gå tillbaka ner i dammen sedan!


7,2 cm, tackar så mycket. Simma lugnt nu, medan vi går och vittjar nästa fälla.


Där väntade ett litet drama! Ett vattenbi hade bitit sig fast i en av salamandrarna. Givetvis räddade jag salamandern, men det kan inte ha varit trevligt. Vattenbin lär sticka värre än ett bi!


Mycket vet jag, men inte allt. Hade jag vetat allt, hade jag inte hållt i vattenbiet på det här viset, men jag har faktiskt aldrig sett ett sådant förut. Och det hade väl stungit klart för denna morgon, ibland ska man ha tur också. Identifiering skedde först vid hemkomsten.


Och himlen var vackert blå ...


... i bakgrunden lyser morgonsolen upp Svartsjö slott...


... och vattnet är spegelklart ...


 ... medan ett gräsandspar simmar runt ...


... i den vackra dammen. Tänk, så många djur som lever här och nu under spegelytan!