Det var länge sedan jag var här. Men nu kliar det i fingrarna igen, att lägga upp några av mina foton, för jag har inte slutat fotografera.
Nästan osynliga. Inte försvunnit in i tapeten, men väl in i barken: Herr och Fru Stare har en tid kommit flygandes över gräsmattan, satt sig på elledningen, tagit sats och sedan snabbt försvunnit spårlöst in i barken på den gamla högstubben som sparades när lönnarna togs ner 2009.
Det har sett ganska roligt ut, och det tog ett tag innan jag såg var de hade sitt bo. Nu är ungarna stora, snart flygga - BORT alla grannarnas katter! - och stressar mamma och pappa Stare med evigt gapande munnar.
Eftersom gamla träd är viktiga i naturen, sparar jag så höga stubbar som jag kan, och även liggande stammar. Här frodas mångfalden i form av både svampar, lavar och insekter av skilda slag (även rödlistade), samt fåglar. En ständig glädjekälla. Fotat nyligen i solnedgångsljus.
Det går att göra "naturvänlig trädgårdskonst" som gynnar mångfald.
lördag 27 maj 2017
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)