tisdag 13 juni 2017
Den blomstertid...
Den blomstertid nu kommer, med ... nä, kanske inte det nä ...
Vilar i blomstersängen? Inte riktigt. Den blomstertid som vi är i nu, är verkligen ljuvlig, med lust och fägring stor. Men inte för alla. Naturen har sin gång, vi måste alla äta. Förfasas kan vi göra, men krabbspindeln kan inte välja mellan kyckling (utan lust och fägring i sina liv) eller Quorn.
Just denna buske av getapel är farlig för citronfjärilens larver, för här härjar skogsmyrorna som de värsta rövare. Oftast brukar "mina" citronfjärilar välja annan barnkammare, som tur är. Men denna hade otur.
Och allra sist ett triangeldrama. En försmådd humlebaggefriare försöker gå emellan de älskande tu.
tisdag 6 juni 2017
En annan vacker fluga.
lördag 27 maj 2017
Försvinner i tapeten, eller ...
Det var länge sedan jag var här. Men nu kliar det i fingrarna igen, att lägga upp några av mina foton, för jag har inte slutat fotografera.
Nästan osynliga. Inte försvunnit in i tapeten, men väl in i barken: Herr och Fru Stare har en tid kommit flygandes över gräsmattan, satt sig på elledningen, tagit sats och sedan snabbt försvunnit spårlöst in i barken på den gamla högstubben som sparades när lönnarna togs ner 2009.
Det har sett ganska roligt ut, och det tog ett tag innan jag såg var de hade sitt bo. Nu är ungarna stora, snart flygga - BORT alla grannarnas katter! - och stressar mamma och pappa Stare med evigt gapande munnar.
Eftersom gamla träd är viktiga i naturen, sparar jag så höga stubbar som jag kan, och även liggande stammar. Här frodas mångfalden i form av både svampar, lavar och insekter av skilda slag (även rödlistade), samt fåglar. En ständig glädjekälla. Fotat nyligen i solnedgångsljus.
Det går att göra "naturvänlig trädgårdskonst" som gynnar mångfald.
Nästan osynliga. Inte försvunnit in i tapeten, men väl in i barken: Herr och Fru Stare har en tid kommit flygandes över gräsmattan, satt sig på elledningen, tagit sats och sedan snabbt försvunnit spårlöst in i barken på den gamla högstubben som sparades när lönnarna togs ner 2009.
Det har sett ganska roligt ut, och det tog ett tag innan jag såg var de hade sitt bo. Nu är ungarna stora, snart flygga - BORT alla grannarnas katter! - och stressar mamma och pappa Stare med evigt gapande munnar.
Eftersom gamla träd är viktiga i naturen, sparar jag så höga stubbar som jag kan, och även liggande stammar. Här frodas mångfalden i form av både svampar, lavar och insekter av skilda slag (även rödlistade), samt fåglar. En ständig glädjekälla. Fotat nyligen i solnedgångsljus.
Det går att göra "naturvänlig trädgårdskonst" som gynnar mångfald.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)